På sätt och vis är det ganska jobbigt att ha en son så långt bort. Skulle vilja veta hur han känns, låter, luktar. Tycker att han skulle behöva få träffa sin stora familj här i kalla Nord.
Längtar
januari 29, 2008 vid 4:06 e m (Väntavänta)
Jag skulle kunna tänka mig en domstolstid nu, tack. Tycker inte att Mozart ska behöva vara utan oss mer…
Uppehållstillstånd
januari 25, 2008 vid 3:51 e m (förberedelser)
Migrationsverket har beviljat Mozart uppehållstillstånd.
Ännu en bock på listan
januari 24, 2008 vid 9:57 f m (Väntavänta, förberedelser)
Jag har bestämt mig för att vara öppen med vissa av de praktiska föreberedelserna. Det känns viktigt att även i fortsättningen sprida lite kunskap om hur en adoptionsprocess kan gå till. Vad gäller de mer personliga funderingarna så kommer de hamna som skyddade inlägg. För min och Mozarts skull.
Igår avklarades ännu en viktig punkt. Vår hemutredare skrev under samtycke att adoptionen får fortsätta. Idag postade jag detta viktiga kuvert till Organisationen.
Vissa tycker att det är konstigt att kommunen måste godkänna en gång till, men det handlar alltså om att vi får adoptera just Mozart och inget annat barn. Så länge det barn man fått besked om stämmer med medgivandet så är det inga problem att få samtycke.
Nu är nästa viktigviktiga sak att vi måste få en domstolstid i Addis Abeba. Så håll tummarna, be några böner, spå i kaffesump, dansa rituella danser, eller vad som nu funkar för er. Det är nämligen domstolstiden som avgör när vi får åka till Mozart.
Så, det är mer väntaväntan på gång…
Så här långt
januari 23, 2008 vid 10:56 f m (förberedelser)
I måndags betalade jag 250 kr till Migrationsverket + skickade iväg ansökan om uppehållstillstånd för Mozart. Jag fick även iväg några papper till försäkringskassan som jag hoppas ska ha den effekten att vi får hem en massa blanketter att fylla i.
På eftermiddagen träffades jag, maken och styvdöttrarna för att vaccinera oss. Jag tror att det inte var nån i väntrummet som missade att familjen Mozart var där med tanke på hur mycket vi flamsade och tramsade. Yngsta styvdottern (som är en nästan vuxen person) hade med sig jättefina bebiskläder som hon sytt till sin bror.
Eftersom att vi tydligen inte har någon koll på något så blev vi lite nervösa när vi insåg att vi måste ta ytterligare en spruta efter en månad. Tänk om vi inte skulle hinna? Men, det visade sig att vi kan komma dit om tre veckor så vi ska nog få till det. Maken fick dessutom fylla på sitt grundskydd och styvdöttrarna ta sin sista poliospruta. Själv fick jag ju göra om alla vaccinationer efter min benmärgstransplantation för knappt 10 år sedan, så jag var den enda som gick därifrån med bara en arm som spände.
Orättvist tyckte övriga familjemedlemmar. Men jag kan garantera att det faktum att man slipper ta en spruta inför en resa liksom inte väger upp cancer…
Äventyret fortsätter idag med att maken ska få en underskrift av hemutredaren på ett papper som ska skickas till Organisationen. Själv ska jag försöka hinna med att kontakta BVC, men det är inte helt lätt då folk fortfarande envisas med att påstå att jag har några slags arbetsuppgifter att sköta här på…
…jobbet! Så hette det ja!
Alla dessa papper…
januari 20, 2008 vid 8:40 e m (förberedelser)
För att Mozart ska bli vår son på riktigt måste vi fixa med en massa pappersarbete. Nu igen.
Hemutredaren måste skriva under och stämpla ett papper om samtycke, dvs att vi får fortsätta processen.
Migrationsverket måste få ett papper där vi ansöker om uppehållstillstånd för Mozart.
Jag, maken och styvdöttrarna måste ansöka om visum (fast det bör vi inte göra förrän vi fått resedatum.) Då måste vi skicka in varsitt papper.. Och passen. Och foton på oss själva. Och ett intyg från organisationen.
Sedan vill Försäkringskassan att vi skickar kopia på medgivandet + en bilaga där vi berättar att vi vill ha föräldrapenning.
Och jag kan ge mig tusan på att BVC, flygbolaget och vaccinationsstället vill ha nån slags papper de också.
Och när vi kommer hem vill F-kassan ha mer papper.
Och Skatteverket. De vill dessutom att vi släpar dit Mozart och visat att han är på riktigt. Annars får han inget personnummer.
Sedan vill säkert jobbet att man fyller i en massa papper.
Och Tingsrätten. För enligt svensk lag är Mozart inte vår förrän de godkänt det.
Sedan vill F-kassan ha mer papper för att vi ska få vårt adoptionsbidrag.
Och Skatteverket. Så att Mozart får lite fler namn än han har nu. Till exempel samma efternamn som oss.
Och sen vill adoptionsmyndigheten i Etiopien ha rapporter. Om jag nu minns rätt så är det varje år. Tills Mozart blir myndig.
Ungefär så är det…
Mozart
januari 18, 2008 vid 8:13 e m (förberedelser)
Alldeles utan att jag vet hur det gick till så fick sonen ett smeknamn av sina storasystrar: Mozart. Tror förvisso inte att det kommer användas när det väl kommer till kritan, men nu har jag ju fått ett namn jag kan använda om jag vill skriva några inlägg lite mer öppet.
Yngsta storasyster och jag har idag varit och shoppat till Mozart. Lite svårt att handla kläder när man inte vet vad som passar när vi träffas. Men ett och annat tips har man ju fått från vänner på nätet och i verkliga livet!
Vi har även köpt en napptermometer. Kanske inte det första man hoppas på att få använda, men, men.
Annars brukar jag beklaga mig över konsumtionssamhället. Men vad tusan, hur ska man annars stilla sin längtan?
